Under hela seglingen utefter kusten till Lissabon, hade vi sällskap av hundratals delfiner. Grupp efter grupp kom och lekte runt båten.
Vi som tyckte att det var häftigt med några stycken tidigare, fick nu så vi teg.
Det var en fantastisk upplevelse.
 
   

Distans: 245,1 nm
Tid: 47 tim. 45 min. Lissabon
20 oktober 2008
När vi ligger och väntar på broöppning till marinan, ropar några på oss från kajen. Det visar sig att dom är danskar och vill absolut säga hej och prata med svenskarna. Kul hur det fungerar grannar emellan, när man är utomlands. 		 
  Lägger till i Docs de Alcantara i varmt och skönt väder.
Vi ska vara här en vecka.		  
  På kvällen åt vi portugisisk biff, den var mycket syrlig och inte riktigt i vår smak.  
  I Lissabon finns det många vackra byggnader av äldre modell och flera vackra torg. Många fastigheter är i stort behov av renovering.
Det är en genuin och härlig atmosfär i sta’n och väldigt många turister är här från olika länder runt om i världen.		  
   
  Marinmusee’t är absolut värt ett besök, där finns otroligt många intressanta föremål att se.  
  Vi har också sett kyrko- och klosterbyggnaden Jero’nimos och Bele’mtornet, ståtliga, vackra byggnader.  
   
  En kväll var vi på en restaurang och lyssnade på fado, musik som ger uttryck för melankoli eller lycka. Artisterna hyllade Maria Severa, en zigensk sångerska som var den första, kända tolkaren av fado i mitten på 1800-talet.  

 

Vi har åkt många turer med spårvagnar runt om i staden, backe upp och backe ner. En gång när vi var på väg upp, vände sig föraren till Janne och började prata om biljettpriset. Hon hade blivit fundersam på om hon hade tagit för mycket betalt, det var omtänksamt. Janne sa’ att allt var i sin ordning och bad henne hålla ögonen på vägbanan eftersom det var fullt av människor och bilar i närheten. Hon skrattade och sa’, “spårvagnen går av sig själv”.
Nu har vi varit här en vecka, men vi måste stanna en eller ett par dagar till i väntan på ett paket som ska levereras från Sverige.
Paket och lågtryck har kommit. Det innebär att vi stannar här några dagar till,   
i väntan på bättre väder.  

 
   
  2 november 2008
Nu kastar vi loss och lämnar storstaden bakom oss. En befriande, härlig känsla sprider sig i hela kroppen när vi seglar ut ur hamnen. Destination Porto Santo.		  
 

Ute till havs är det inte mycket vind, mestadels lätt till god bris. Däremot är det mycket grov sjö. Höga vågberg med korta brottsjöar från alla håll, befintliga fartyg försvinner bakom vågbergen.
Efter två dygn undrar man, “Måste vägen till Porto Santo gynga så ...”
Sedan behövde vi inte undra längre, för på det tredje dygnet förändrades vågorna till behagliga, långa sköna dyningar men inte vinden. När man seglar önskar man lite mer vind men man kan ju inte få allt, som bekant.
Nu blev livet ombord lite bekvämare, lättare att förflytta sig, laga mat och pudra näsan.
När vi seglar ett dygn eller fler, så ser dygnen ut enligt följande. Janne och jag träffas var fjärde timme och säger “Godmorgon, god middag, god kväll eller god natt” och rapporterar om fartygstrafiken m.m. som är eller har varit under passet.
Måltiderna intar vi gemensamt och är då tillsammans en längre stund.
När man sitter på pass så går tiden mycket fortare än man tror och det gör det också när man har chansen att sova, så det jämnar ut sig.

 
   

Distans: 507 nm
Tid: 100 tim.
Porto Santo,
Porto Santo
6 november 2008
På morgonen: Land i sikte!
6 timmar senare har vi kommit i hamn. Hamnpersonal kom ut och mötte upp, lotsade in oss i den lilla fina marinan och tog emot tamparna när vi förtöjde,
Porto Santo är en vulkanisk ö och marinan är omgiven av vackra berg.
I marinan låg två svenska båtar, så vi blev tre svenska av nio gästande båtar. 		 
   
  På den ca 500 m långa piren, kan man se målningar med namn på många av de båtar som tidigare har besökt ön. Bland dessa finns det otroligt många svenska båtar och vi kände igen en hel del. Vi såg däribland S/Y Ikaroz, målat på ett hjärta som bakgrund. Vi ska också måla på piren.  
  Porto Santo är en underbar ö, vackert,rent och en härlig atmosfär.
Ön är känd för havet och sanden, som innehåller mycket iodine, calcium och magnesium. Enligt uppgift, kan detta återställa bristen på mineralsalt i kroppen som orsakas av stress och trötthet.		  
  Många Madeirabor har sina sommarhus i detta paradis.
Även Christopher Columbus har bott här under ett par år.
Vi har besökt huset, såg bl.a. porträtt av honom och kartor som visade de olika rutterna. Vi har också suttit i hans trädgård, omgivna av exotiska träd och blommor, som togs med ombord från olika delar i världen.		  
   
  Hela tiden anlöper nya båtar som också är på väg söderut, bland dom flera charterbåtar, mestadels tyska.
När vi kom tillbaka efter en tur på sta’n, var det fullt av folk på en nyanländ tysk båt intill oss. Efter en stund började en kvinna tala svenska med oss. Det visade sig att hon var danska men bott i Sverige under sina första levnadsår. Hon var anställd som besättning av det tyska företaget, som ägde båten.		  
 

Senare kommer ytterliggare en tysk charterbåt full med gäster och ska lägga till. Fem meter från kajen ropar skepparen “hoppa!” till en gäst, han hoppar och blir väldigt blöt.  Först blir det alldeles tyst, men när alla ser att han inte gjort sig illa, ekar skrattsalvorna i marinan.

  
 
Funchal, Madeira 8 november 2008
Nu är vi på väg till Madeira, ombord på färjan som går emellan öarna.
Vi valde detta alternativ, för att det oftast är fullt i Funchal marina. Vi ska bo på hotell och för första gången på tre månader, ligga i sängar som inte rör sig.		  
  Nu är vi i Funchal och det visade sig att det är fullt i marinan. Flera båtar ligger för ankare och när det som nu blåser rakt in, är det inte den allra bästa ankringsplatsen.
Vi bor på hotell Madeira, ett toppenhotell nära centrum. 		 
 

Fullt av folk och aktiviteter på sta’n. I parker, på restauranger och vid kajen är det musik och sång i alla former, Många sjunger och spelar mycket bra, så det är bara att sitta ner och njuta.

  
 
  9 november 2008
Vaknar och upptäcker att vi har fått en riktig sovmorgon. Har sovit jättegott, trots att vi inte hört ljuden av gnisslande tampar m.m.
Efter att vi skrubbat oss i badkar och ätit frukost, ska vi ut och titta på omgivningarna i dagsljus.		  
  Funchal fyller 500 år i år och ligger i en vacker vik, omgiven av gröna  berg och djupa dalar.
Det finns många vackra hus, parker och torg. Det är så rent här, inte en endaste liten pappersbit ligger på gatorna.
Christopher Columbus har också bott här och i hamnen ligger fartygsreplikan av hans fartyg Santa Maria.
Hamnen är inte stor och dagligen anlöper jättestora kryssningsfartyg den, med viss möda.		  
   

Åt middag på en restaurang nere vid hamnen. Vi hade så roligt och skrattade så att vi nästan fick kramp i magmusklerna. Detta berodde på att vi träffade servitörerna Dominique och Roberto, som underhöll oss hela tiden med roliga historier. Ju mer vi skrattade desto mer och tokigare berättade dom. Sådant får man nog bara uppleva när det är lågsäsong inom turistnäringen, för annars har dom nog fullt upp med alla gäster.
Efter maten, tyckte Dominique att vi absolut skulle äta grillad ananas med glass till efterrätt, en specialite enligt henne. Ok, sa’ vi och den var mycket god.
Efter efterrätten, tyckte Dominique att vi absolut måste smaka på den inhemska drinken Poncha. Ok, sa’ vi och den var mycket god.
Efter drinken tyckte vi att ville dricka kaffe. Ok, sa’ Dominique och kom med gott kaffe.
Efter kaffet betalade vi och då tyckte Dominique att vi skulle vänta vid bordet ett tag.
Efter en stund kom hon tillbaka med två glas Madeiravin och det är ju också gott.
Härlig avslutning på vistelsen i Funchal.

  
 

10 november 2008
Vi har återvänt till båtliv och Porto Santo.
Skolskeppet Älva, har lagt till vid kajen. Det är fullt av ungdomar, från Marina läroverket i Danderyd, ombord.
Janne målar vår bild på piren och visar också några av ungdomarna var Älva finns målad vid ett tidigare besök, när dom går och letar efter den.

  
   
 

12 november 2008
Vi hade planerat att segla vidare till Teneriffa imorgon, men det blåser upp och vinden ökar till 20 m/s. Ligger kvar tills det blir lugnare.

  
 
  15 november 2008
Kastar loss och styr vår färd mot Teneriffa.
Möter en liten sköldpadda som är på väg till Porto Santo. 		 
  Seglade ett dygn. Därefter mojnade vinden och under 1,5 dygn fick vi ägna oss åt gymnastiska övningar i den mycket grova sjön.  

På den här resan fick vi också sällskap av delfiner. Den här gången var det familjer med pyttesmå ungar. Ungarna var så söta, härmade de vuxna och lekte runt båten.